Lederna indelas efter form och utseende i olika typer. Exempel:
-
kulled, t.ex. höftled.
Rörelser: framåt – bakåtgående,
inåt – utåtgående (adduktion – abduktion),
cirkelformade (rotation),
-
tvärgångjärnsled, t.ex. fingerled.
Rörelser: böjning – sträckning (flexion – extension),
-
längsgångjärnsled, ”vridled” t.ex. armbågsled.
Rörelser: inåt – utåtvridning (pronation – supination).
Fogar är strama benförbindelser som medger mycket liten eller ingen rörlighet alls.
Vid födelsen är hjärnskålens ben ännu inte fullt utvecklade. Mellan dem finns områden av bindväv. De kallas fontaneller, t.ex.
-
en främre fontanell mellan pannben och hjässben
-
en bakre fontanell mellan hjässben och nackben.
Fontanellerna medverkar till att benen kan röra sig i förhållande till varandra under förlossningen. Barnets huvud kan då anpassas efter det utrymme bäckenet medger vid framfödandet.
Fontanellerna förbenas successivt och i tvåårsåldern har skallbenen närmat sig varandra – ”fontanellerna sluter sig”. Fram till vuxen ålder är hjärnskålsbenen sammanhållna av bindvävsfogar som sedan förbenas till orörliga förbindelser s.k. bensömmar (suturer).
Broskfog, symfys, mellan skelettdelar finns kvar hos vuxna, t.ex. blygdbensfogen. Hos kvinnor påverkas denna fog av hormoner under graviditeten. Den blir eftergivlig vilket medför att bäckenhålan kan vidgas en smula.
